Vinter OS, Lillehammer 1994

Första gången Norge arrangerade vinter-OS var 1952 i Oslo. Bortsett från några tidigare byggda provanläggningar för konstisdrottningen Sonja Henie, byggdes Norges första konstfrusna isbana för ishockey på Jordal i Oslo till detta OS. Anläggningen fick på grund av sitt läge namnet Jordal Amfi. Under 60-talet byggdes anläggningen om till inomhusarena.

Vinter-OS 1994

Efter två olika ansökningar tilldelades Norge vinter-OS 1994. Värdstad var Lillehammer, men på grund av stadens ringa storlek var det politisk enighet om att placera flera av de stora anläggningarna i grannkommunerna Hamar och Gjövik.

Små planeringsgrupper

Planeringen och byggandet av de många olika OS-anläggningarna kom i en period med relativ låg aktivitet inom byggnadsindustrin. Detta tillsammans med projektets höga status bidrog till ett högt intresse. Omedelbart efter valet av värdkommun, började främst de stora och betydande entreprenörerna och planeringsgrupperna att försöka påverka OS-organisationens fastighetsavdelning. LOA (Lillehammer Olympiske Anlegg AS) valde dock att själv kontakta ett antal planeringsfirmor med dokumenterad erfarenhet från planering av idrottsanläggningar. Relativt små planeringsgrupper upprättade handlingar för totalentreprenad för samtliga anläggningar.

Sollie blev involverad

Ing. Björn Sollie blev beställarens (LOA Lillehammer Olympiske Anlegg AS och HOA Hamar Olympiske Anlegg AS) kyltekniska och konstistekniska rådgivare vid planering och uppförande av två ishallar i Hamar. För ishallen i Gjövik och slutligen huvudarenan i Lillehammer blev Ing. Björn Sollie kontrollant av beräkningar, dokumentation och utförande.

Banor för världsrekord

Att bli utsedd att arrangera ett OS ger goda möjligheter att presentera landets arkitektur och tekniska kunnande. I uppdraget ingick att göra en arena som kunde ge världsrekord under OS och tiden efteråt. För arenorna blev stor vikt lagd vid uppbyggnaden och värmeledningen i den frusna betongplattan och hur inomhusklimatet påverkade isen och därmed idrottsprestationerna.

Olympiahall som ett vikingaskepp

Den mest intressanta av dessa anläggningar var Hamar Olympiahall, Norges första och världens tredje inomhusarena för skridsko och bandy. En anläggning som inte bara var avancerad som skridskoarena, utan som också blev känd för sin säregna arkitektur. Hallens tak som en upp och nervänd båt, ”Vikingaskeppet”, med smäckra linjer gav intryck av fart och elegans. Tillhörigheten till den spännande skridskoidrotten bekräftades genom utomordentligt goda tider under VM på skridsko 1993 och under OS 1994. Plats för 13.000 åskådare i ring kring is-ovalen gav en sällsynt kontakt mellan utövare och publik.